WWF x HIFK kosteikkohaku

Tapahtuman kuva
22.2.2024, klo 00.00 - 30.4.2024, klo 00.00
Viivi Kaasonen, viivi.kaasonen@wwf.fi, 050 471 9785

På svenska nedan.

Oletko sinä uuden HIFK-kosteikon omistaja? Lue lisää ja ilmoittaudu

WWF on rakennuttanut kosteikkoja Länsi-Uudellemaalle yhteistyössä maanomistajien kanssa jo yli viisi vuotta. Yhteistyö toteutetaan samalla kaavalla kuin aikaisemmin, eli WWF kustantaa kosteikon suunnittelu- ja rakentamiskustannukset ja huolehtii projektista alusta loppuun. Kulut katetaan HIFK:n keräämillä lahjoitusvaroilla. Maanomistaja saa halutessaan vaikuttaa suunnittelun ja toteutuksen yksityiskohtiin, kuten tarkempaan toteutusalueeseen ja -ajankohtaan. Huom. Ilmoittautuminen ei sido sinua mihinkään.

Millaista aluetta kosteikolle etsitään?
Alue voi olla pellolla, metsässä, joutomaalla tai jopa pihassa, jos se täyttää alla listatut vaatimukset.

  • Kosteikolle tarvitaan vähintään 0.7 hehtaarin kokoinen maa-alue.
  • Alueen koko tulee olla 0,5–1 % yläpuolisesta valuma-alueesta. Valuma-alue on se alue, josta sade- ja sulamisvedet kertyvät kosteikkoon. Esimerkiksi 100 hehtaarin valuma-alueelle tarvitaan noin 0,5–1 hehtaarin kosteikko. Valuma-alueen koon voi laskea esimerkiksi Metsäkeskuksen valuma-alueen määritystyökalulla. 
  • Alueen tulee sijaita lähellä uomaa, josta vesi voidaan ohjata rakennettavaan kosteikkoon helposti.
  • Alueen tulee sijaita Länsi-Uudellamaalla WWF:n hankealueilla, jotta se tukee muuta WWF:n vesiensuojelutyötä alueella. Alueeseen kuuluu Vitträskin, Eestinkylän-, Siuntion-, Ingarskilan- ja Inkoonjokien valuma-alueet sekä rannikon läheisyyteen sijoittuvat välivaluma-alueet.
  • Alueen tulee olla ilmoittajan omistuksessa.

 
Miksi kosteikon rakentaminen kannattaa?
Kosteikot soveltuvat hyvin maa- ja metsätalouden vesiensuojeluun. Kosteikkojen avulla vesienhallintaa voidaan parantaa, sillä kosteikot varastoivat vettä ja tasaavat virtaamia. Esimerkiksi tulva-aikaan vesi kerääntyy kosteikolle sen sijaan, että se laskisi vauhdikkaasti ojia pitkin alavirtaan. Kosteikot poistavat vedestä ylimääräisiä ravinteita ja kiintoainetta, jotka vauhdittavat levien kasvua ja tekevät vedestä sameaa. 
Kosteikot ovat myös mieluisa elinympäristö monille eliöille, mikä on hyväksi luonnon monimuotoisuudelle. Kosteikoista on siis iloa niin ihmisille kuin luonnolle!

***

Äger du den nya HIFK-våtmarken? 

WWF har i samarbete med markägare byggt våtmarker i Västra Nyland i över fem år. Samarbetet genomförs enligt samma mönster som tidigare. Det betyder att WWF betalar våtmarkens planerings- och byggkostnader och tar hand om etableringen från början till slut. Kostnaderna täcks med donationsmedel som har samlats in av HIFK. Om markägaren önskar får markägaren inverka på detaljerna i planeringen och genomförandet, såsom det exakta området för våtmarken och tidpunkten. Obs. En anmälan binder dig inte till något.

Vilken typ av område letar vi efter för våtmarken?  
Området kan ligga på åkermark, i skogen, på icke odlingsbar mark eller till och med på din gård, om det uppfyller alla kraven på listan.  
  • Våtmarken kräver ett markområde på minst 0,7 hektar.  
  • Storleken på området ska utgöra 0,5–1 procent av avrinningsområdet ovanför. Avrinningsområdet är det område som våtmarken får regn- och smältvatten ifrån. Till exempel behöver ett avrinningsområde på 100 hektar en våtmark på 0,5–1 hektar. Storleken på avrinningsområdet kan beräknas till exempel genom att använda Skogscentralens verktyg för att definiera ett tillrinningsområde.   
  • Området ska ligga nära en fåra som kan användas för att enkelt styra vatten till den våtmark som ska byggas.  
  • För att området ska stödja WWF:s övriga vattenskydd i området ska det ligga i Västra Nyland. Området inkluderar avrinningsområdena vid Vitträsk, Estby, Sjundeå, Ingarskila och Ingå å samt mellanliggande avrinningsområden som ligger nära kusten.  
  • Den som lämnar in anmälan ska vara områdets ägare.  

Varför lönar det sig att bygga en våtmark?  
Våtmarker lämpar sig väl för vattenskydd inom jord- och skogsbruk. Med hjälp av våtmarker kan kontrollen av vattenflöden förbättras, eftersom våtmarker lagrar vatten och balanserar flöden. Till exempel samlas vattnet under översvämningssäsongen i våtmarkerna i stället för att snabbt flöda nedströms. Våtmarker avlägsnar överflödiga näringsämnen och fasta ämnen ur vattnet, vilket minskar tillväxten av alger och gör vattnet mildre grumligt. Våtmarker är dessutom trevliga livsmiljöer för många organismer, vilket är bra för den biologiska mångfalden. Våtmarker gör alltså gott för både människor och för naturen!  



21.2.2024, klo 00.00 - 30.4.2024, klo 00.00
WWF